Virtuell media har växt explosionsartat de senaste åren, medan fysiska medier såsom print och direktreklam har minskat i omfång. Kan denna skiftning påverka användarnas informationsintag av reklam? I samarbete med Centre for Experimental Consumer Psychology vid Bangors Universitet ville Storbritanniens Royal Mail undersöka om det fanns några skillnader i effektivitet i kommunikationen i fysiska och virtuella medier, det vill säga tryckt material vs. digitalt.

Studien syftar till att studera hur hjärnan bearbetar och reagerar på fysiskt marknadsföringsmaterial jämfört med digitalt material som presenteras på en skärm. För att förstå och se hur hjärnan reagerar på fysisk och virtuell stimuli använde man sig i studien av funktionell magnetröntgen (fMRI) för att direkt kunna se de delar av hjärnan som är mest involverade vid bearbetning av reklam. Deltagarna tilldelades redan befintliga marknadsannonser men också påhittade bilder som användes i syfte att påvisa det faktum att fysiskt material stimulerar mer än det visuella. Materialet visades både på skärm (virtuellt/digitalt) och i pappersformat (fysiskt) samtidigt som hjärnröntgen användes.

Resultat
Materiella tryck skapar djupare intryck i hjärnan eftersom hjärnan uppfattar fysiskt material som mer äkta då det lättare knyter an till minnen och får på så sätt en större mening. Fysiskt material innebär mer känslomässig bearbetning, vilket är viktigt för minnet och varumärkesassociationer. Tryckt text ökar hjärnans respons på budskapet, vilket tyder på att människan relaterar den givna informationen till sina egna tankar och känslor.

Sammanfattningsvis visar forskningen tydligt att större emotionell bearbetning underlättas av tryckt material, jämfört med det digitala. Tryckt material upplevs som mer verkligt och kan därmed tas upp lättare av minnet. Det genererar mer känslor, vilket borde hjälpa till att utveckla positiva associationer till varumärket.

Källa: http://www.millwardbrown.com/Libraries/MB_Case_Studies_Downloads/MillwardBrown_CaseStudy_Neuroscience.sflb.ashx

En engelsk studie genomförd på uppdrag av Royal mail (2010) visar att kunder som värvats till företag med hjälp av pappersbaserad direktmarknadsföring stannar kvar längre som kund jämfört med de som värvats i digitala kanaler.

Källa: http://www.royalmail.com/ och http://www.gfknop.com/index.en.html

De som arbetar med digitala annonser anser att mer marknadsföringspengar borde läggas på onlineannonser. I förhållande till all den tid som mediekonsumenterna tillbringar online jämfört  med traditionella media borde resultatet vara välinvesterade marknadspengar. En ny studie visar dock att många onlineannonser inte får önskad uppmärksamhet. Flera annonsörer ställer sig frågande till om deras digitala annonser verkligen når ut till den rätta målgruppen, medan de fortfarande inser fördelarna med printannonser.

ComScore, ett ledande företag inom mätningar i den digitala världen, redovisade under mars månad (26/03/12) en ny studie som påvisade att flera onlineannonser inte får önskad uppmärksamhet, att annonsen inte alltid riktas till avsedd målgrupp eller eventuellt kan komma att uppfattas som tveksamt innehåll av konsumenterna. Det är därför viktigt att tänka på att innehållet i annonsen ska skapa rätt associationer till varumärket. Studien visar att av de reklamkampanjer som analyserades uppfattade 72 procent av respondenterna att innehållet på ett eller annat sätt var stötande. Vidare visar studien att omkring 30 procent av annonserna inte har någon större synlighetsgrad. På vissa större kampanjsidor kan synligheten variera på ett spann mellan 7 till 100 procent. Denna skillnad visar annonsörer att det finns ett klart utrymme till förbättring och att det gäller att omge sig med rätt folk och synas på rätt plats för att kunna vara mer uppmärksam på och noggrann kring vilken målgrupp man vänder sig till.   

Studien visar även att det finns liten eller ingen korrelation mellan kostnaden och värdet för annonsörerna. Exempelvis får annonser med hög synlighetsgrad inte någon högre utdelning jämfört med annonser som är placerade med låg synlighet.  Därmed kan varken graden av synlighet eller kvaliteten på annonsen återspeglas i de ekonomiska investeringarna i den digitala reklamens värld.

Även om majoriteten av människor idag avsätter mer tid online jämfört med tid på andra medier är genomslagskraften för digitala annonser inte lika lönsam i förhållande till den tid människor avsätter. Tryckta upplagor kan därmed fortsätta hålla huvudet högt, fördelarna med printannonser är fortfarande tydliga vilket reklamköpande företag inser.

Källa: http://www.forbes.com/sites/roberthof/2012/03/26/study-lots-of-online-ads-never-get-seen/

Råmaterial - papper är en förnybar resurs och ett bra exempel på en industri som ger mer än den tar är den nordamerikanska pappers- och skogsindustrin. De säkerställer ordningen i skogarna genom att plantera 1,7 miljoner träd varje dag, vilket är mer än tre gånger av vad som skördas. Att tillverka en dator kräver vanligtvis brytning och förädling av dussintals mineraler och metaller, inklusive guld, silver och palladium, dessutom tillkommer en omfattande användning av plast och kolväte i lösningsmedelform. Ingen planterar tillbaka de resurser som krävs i jorden för att kunna utvinna mer olja för de petrokemiska kemikalierna som digitala apparater förbrukar.

Energi - 60 procent av den energi som används för att göra papper i USA kommer från förnybara resurser och produceras på plats i fabrikerna, till skillnad från elektronikindustrin som använder mer än 90 procent av fossilt bränsle.

Återvinning - I USA återvinns omkring 60 procent av allt papper och används till nya pappersprodukter medan cirka 18 procent elektroniskt material återvinns.

Användning – Enligt en artikel från The Journal anges att de flesta studenter föredrar tryckta läroböcker från digitala, mestadels på grund av att de inte kan föra anteckningar och stryka under viktiga meningar.

Tillförlitlighet – Digitala upplagor läses oftast på apparater som har Windows eller Vista som operativsystem, men fördelen med tryckta upplagor är att de aldrig smittas med virus, får spam eller förstör koncentrationen med pop- up annonser. Livslängden på en dator är kort och elektroniken har blivit den snabbast växande avfallsflödet i världen och mycket av detta avfall är giftigt. Papper kan å andra sidan återvinnas, återanvändas och är biologiskt nedbrytbart.

Frågan är, skulle du fortfarande påstå att digitala böcker är mer miljövänliga än tryckta pappersböcker?

Källa: Dead tree edition (2009) Smackdown: Printed editions vs. Digital editions.  http://deadtreeedition.blogspot.se/2009/07/smackdown-printed-editions-vs-digital.html

Hela 85 procent av danskarna föredrar att läsa tryckta böcker, 6 procent föredrar ljudböcker och endast 3 procent väljer iPad eller dator. En tredjedel motiverar sitt val med att ange att ”böcker är trevligare att sitta med”. Tre av tio nämner att böcker är ”lättare att ta med i farten” och nästan lika många (29 procent) svarar att de ”gillar känslan och lukten av en tryckt bok”. Undersökningen visar att det finns en stark övervikt av yngre läsare (mellan 18 och 34 år) som tycker att känslan och doften av papperet är en viktig faktor .

Tidningar för alla tillfällen
När det gäller tidningen finns det en tydlig trend till förmån för den taktila upplevelsen med papper och tryck. Här föredrar 70 procent att läsa tidningar och tidskrifter på glättat papper till skillnad från 4 procent som föredrar iPad eller dator. Den främsta orsaken till att välja pappersversionen är att de tryckta tidningarna och magasinen är trevligare att läsa sittandes i soffan, på planet eller tåget. Dessutom anser 46 procent att papperstidningen är mer inspirerande att läsa än de digitala versionerna.

Läs mer om undersökningen på Grafisk Arbejdsgiverforenings webbsida.

Studien visar hur klimatpåverkan skiljer sig åt mellan de olika medierna. Du får även konkreta råd och tips kring hur du minskar miljöpåverkan från fysiska och digitala försändelser utan att minska affärsnyttan.

I broschyren Så funkar det! - En guide till klimatsmartare medieval kan du läsa en kort sammanfattning av resultaten i den genomförda studien. Du kommer att få ett exemplar av broschyren på seminariet men vill du ha fler kan du beställa  på powerofprint.se/bestall. Hela studien hittar du också här på sajten powerofprint.se

När och var

16 april kl.13.00-14.00, Grafiska Företagens Förbunds lokaler, Linnégatan 89C, Stockholm.

Talare

Maria Wikström, projektledare Power of Print och Per Liljedahl, Posten Meddelande

Anmälan

Anmäl dig på powerofprint.se/anmalan.
Seminariet är kostnadsfritt. 

Om studien

Det finns en föreställning om att tryckta medier utgör en klimatbelastning och att digitala medier alltid är det klimatsmarta alternativet. Så enkelt är det inte. Men hur är det då? Egentligen?

För att få svar gav projektet Power of Print IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att genomföra en studie om hur klimatpåverkan av tryckta och digitala medier skiljer sig åt i ett livscykelperspektiv.

Det korta svaret blev: Det beror på. Och det övergripande: Påverkan från båda alternativen är relativt sett så låg, att du med gott samvete kan välja utifrån mediemixens effektivitet. Men se till att göra det klimatsmart.

Tidigare POP Talks-seminarium

På POP-Talks den 1 december så anordnade Power of Print ett livestreamat seminarium om studien. Läs artiklarna och se filmerna. Länkar här nedan.

http://www.powerofprint.se/digitalt-eller-tryck-vad-ar-mest-klimatsmart/

http://www.powerofprint.se/digital-och-tryckt-klimatanpassning/

http://www.powerofprint.se/fragestund-om-klimatpaverkan-for-tryckt-och-digital-media/

Enligt en undersökning från CMB (Chadwick Martin Bailey) i USA uppger hälften av alla de tillfrågade som har en ”smartphone” att de någon gång har skannat en QR-kod.

Användandet av koderna växer snabbt och är ett sätt att öka värdet på tryckta medier – genom att förenkla kopplingen till en fortsatt upplevelse på nätet.
Koden kan till exempel ge tillgång till erbjudanden och exklusivt material. När koden skannas och geranvändaren en bra ”belöning” stärks relationen till avsändaren.

De flesta (70 procent) anser att QR-koder är enkla att skanna och det är en av de viktiga framgångsfaktorerna för koderna. Det är enkelt att ta fram en kod och dessa är enkla att skanna.

Undersökningen visar att de tillfrågade ganska ofta delar informationen med andra efter att de har skannat en QR-kod – 21 procent säger att de har gjort detta. Samtidigt anger 57 procent att man inte gjorde någonting alls efter att ha scannat en QR-kod. Detta är kanske den största utmaningen med att använda sig av QR-koder – att få den som skannar en kod att agera.

De flesta som skannar en kod idag gör det för att få mer information om en produkt eller för att få tillgång till ett erbjudande. Det är bara sex procent som skannar för att köpa något, men detta är något som många tror kommer att öka kraftigt eftersom det kan underlätta och förkorta köpprocessen.

Mer information om undersökning finns på CMBs webb.
http://blog.cmbinfo.com/bid/73238/The-Facts-Marketers-Need-to-Know-Before-Using-QR-Codes

QR-koder har länge varit på tapeten men har haft en långsam start med svagt användande. Nu har trenden vänt och under 2011 ökade användningen av QR-koder med nära 600 procent, enligt en undersökning från analysföretaget Competitrack.

Enligt en undersökning som amerikanska analysföretaget Competitrack har genomfört ökade användningen av QR-koder i printannonser avsevärt under 2011. Från 0,9 procent i januari till mer än 6 procent i december. Mer än 2300 amerikanska annonsörer har använt QR-koder i sina annonser under förra året. Undersökningen har tittat på användningen av QR-koder inom sex olika typer av media: print, TV, utomhusreklam, online display, online video och nyhetsbrev. En överväldigande majoritet, närmare 96 procent av alla QR-koder återfinns i print.

Vart leder då alla dessa koder?

• 40,7% av koderna ledde användaren till säljdrivande innehåll om produkter och tjänster
• 23,2% ledde till varumärkes- och imagebyggande innehåll
• 12,7% ledde till någon form av video
• 7,8% av koderna visade erbjudanden och tävlingar
• 3,5% visade information kring adresser, öppettider och hur man hittar till närmaste butik
• 3,0% av koderna länkade till företagets Facebook, Twitter eller andra sociala media
• 2,2% av koderna hjälpte användaren att ladda ner en app
• 1,0% av koderna innebar en kupong eller ett erbjudande till användaren 

Intressanta nyckelfakta från undersökningen:

• 87,8 procent av alla 2D koder som används i annonser använder QR-formatet. 10,2 procent använder en Microsoft tag medan andra kodformat som SnapTag står för mindre än 2 procent.
• Vissa annonsörer använder 2D-koder i allt från 25 till 80 procent av sin totala print-markandsföring. Andra är mer selektiva och använder det enbart i vissa utvalda kampanjer.
• De sex främsta användarna av 2D.koder i sin marknadsföring under 2011 hade samtliga valt att använda koderna i mer än 50 procent av sina printannonser.

Källor: Competitrack Report Black, White, and Read All Over, February 28, 2012 and Marketing Charts, 2D Code Usage in Print Ads Balloonedin 2011, February 29, 2012.

Enligt Informationsindex 2011, en ny undersökning från Precis och Sveriges Informationsförening kommer kommunikationsavdelningarna på svenska företag i snitt att minska sina investeringar i tryckt kommunikation under 2012 med drygt 2 procent.

Under 2011 spenderade kommunikationsavdelningarna på Sveriges myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och företag totalt 38 miljarder på kommunikation, vilket var en ökning med 10 procent från föregående år. Av dessa 38 miljarder investerades 3,2 miljarder kronor i tryckt kommunikation – kostnader för marknadsföring av produkter/tjänster borträknat.

Tryckt information drar fortfarande en stor andel av investeringarna med 11,1 procent av budgetarna och 60 procent av de tillfrågade företagen säger att de tror att tryckt information kommer att öka eller fortsätta på en oförändrad nivå under 2012. Samtidigt planerar en stor andel företag större nedskärningar, vilket gör att tryckt kommunikation ändå minskar. Siffran landar på minus 2,2 procent enligt undersökningen.

Nyckelfakta från ”Informationsindex 2011″

• Informationsindex 2011: Under 2011 investerades 38 miljarder i kommunikation av svenska företag, myndigheter, landsting, kommuner och organisationer.
• Investeringarna i kommunikation under 2011 ökade med 9,8 procent jämfört med 2010.
• I genomsnitt investerade de 3455 verksamheterna cirka 9,3 Mkr i kommunikation 2011. Detta är en ökning med 8,7 procent sedan 2010.
• Investeringen i inköpta tjänster uppgick 2011 totalt till 12 miljarder. Dessa var: PR‐tjänster 2,2 miljarder, produktionstjänster, undersökningar och mediebyråer 3,2 miljarder, reklambyråtjänster 2,5 miljarder, webbyråtjänster 2,2 miljarder samt för medieutrymme 1,9 miljarder.
• Av de kommunikationsområden som studerades var internkommunikation det område som i genomsnitt investerades störst andel i 2011 (13,3 procent), följt av samhällsinformation (11,7 procent) och marknads‐PR (9,1 procent).
• Investeringar mätt i andel av budgeten undersöktes för fem mediekanaler: De egna webbsidorna får störst andel av budgeten 2011: 13,3 procent), Tryckt information 11,1 procent, Medierelationer och seminarier/mässor/event båda 7,1 procent, Sociala medier 4,0 procent.
• Budgetarna för sociala medier ökar under 2012 med i genomsnitt 6,3 procent, de egna webbsidorna ökar med 5,8 procent, medierelationer med 2,1 procent, seminarier/event/mässor ökar med 0,5 procent, medan tryckt information minskar med 2,2 procent.

Du hittar hela undersökningen på http://www.informationsindex.se/pdf/rapport11.pdf

Källa: Branschkoll 2012-03-23

Sedan början av 1990-talet har Populär Kommunikation delat ut Svenska Publishing-priset i ett antal kategorier inom tryckt och digital kommunikation. Nu har strukturen för priset gjorts om och med 57 delvis nya kategorier kan det bli en av Sveriges största kommunikationstävlingar – och den enda som framför allt premierar tryckt kommunikation.

Från årsskiftet 2011/2012 är AGI Aktuell Grafisk Information huvudman för tävlingen med Populär Kommunikation som medarrangör. Efter att Svenska Webbpriset integrerats i tävlingen samt två helt nya kategorier för sign och storformat skapats så har tävlingen nu totalt 57 kategorier.

Tävlingen har tre huvudkategorier:

• Print – 27 delkategorier
• Sign – 11 delkategorier
• Digitalt – 19 delkategorier

Tävlingen är öppen för såväl företag, organisationer, myndigheter och kommuner som förlag, byråer och konsulter. Till tävlingen kan tidningar, böcker, årsredovisningar och andra trycksaker anmälas.

Anmälningsperioden för årets tävling har inletts och sista anmälningsdag är 24 maj.

Juryn består av verksamma kommunikatörer såsom copywriters, forskare, grafiska formgivare, producenter, journalister och redaktörer. Juryn bedömer inte bara design – man poängsätter grafisk form, typografi, layout, textinnehåll, visuellt innehåll samt trycksaken som fysisk produkt.

Prisutdelning kommer att hållas i samband med ett stort evenemang i Stockholm, Svenska Publishing-Dagen den 14 2012 november i Stockholm. Läs mer och anmäl dig på sppriset.se.